Ännu fler projekt

Innan nya uteplatsen färdigställts anmälde sig ytterligare ett projekt. Alla pumpaplantor i växthuset skriker att de behöver komma ut annars dör de! Så Johan tog itu med att grunda för fyra nya drivbänkar i köksträdgårdens sydöstra hörn. Platsen är utsedd sedan länge. Här har det varit ärtland, den gamla markduken låg kvar och skräpade.

Bort med skräpet och på med ny markduk och sedan singel och sättsand där det ska bli tegelgångar

De två första bänkarna är nu på plats:

Det blir riktigt prydligt, ett lyft för hela köksträdgården!  I bädden intill har årets squash, 'Dark Fog', fått en hemvist. Nu fattas bara sol och värme!

Dagens pion
...är två av lactifloratyp, givetvis har jag tappat bort deras namn. Den första hör hemma på pionterrassen och har sällskap av pärleternell och ett gäng vita liljor.

Den andra är en gräddbakelse i stenpartiet, serverad på en bricka av krypflox, Phlox stolonifera.

Både jag och myrorna gillar knopparna!

Idag regnar det här, tid att strosa runt i bloggar jag följer!

Projektet fortskrider – och nya dyker upp

Arbetet med den nya uteplatsen går framåt.

Min sansade och balanserade make förvandlas ibland till en hulk när det gäller grovarbete i trädgården. Han har lyft klippblock som en trettiotreåring och kärrat enorma mängder singel till bergsskrevan. Ramarna ska hålla jorden på plats för tre klematisplantor som står och väntar på att planteras. Armeringsnät att klättra på ska de också få. I morgon kommer sättsanden och sedan ska han lägga skifferplattor.

Även jag har jobbat hårt. Har länge velat plantera rosor här vid den södervända berghällen en bit ifrån nya uteplatsen men det hela har stupat på att området är ockuperat av kirskål. Idag upptäckte jag att skyfallet luckrat upp lerjorden så pass att jag kan gräva upp hela rotsystem. Det tar en himla tid för varenda rotbit måste bort. Jag lägger allt i svarta plastsäckar som får stå på undanskymd plats några år tills allt blivit biogegga.

Om några veckor kanske jag har en Rose Garden...

Dagens pion:

En helt vanlig rosa bondpion med jätteblommor, en av få trädgårdsväxter som fanns här när vi köpte torpet. Den flankeras av näva och Jacobs stege och stöttas framtill av citronmeliss. Men idag var det uppenbart att melissan höll på att ta över så...

...jag klippte ner den en bra bit.

Ikväll bjuder jag på te på hjärtansfröjd som melissan också kallas, smaksatt med Fagerdalahonung!

Skyfall

Efter en solig midsommarhelg med bara några få regnskurar nattetid kom det, skyfallet. Under några få morgontimmar fick vi nästan 40 mm,  Delar av trädgården står under vatten.

Igår började Johan gräva ut för en ny uteplats med morgonsol.

Jorden i bergsskrevan är borta, den halvdöda enen är fälld, singelfyllning påbörjad – men idag ser platsen ut såhär.  Kanske bättre att anlägga en damm här?

Dagens pion:

Paeonia lactiflora 'Buckeye Belle' är mörkare i verkligheten än på bilderna, nästan svartröd om man kan säga så. Den blommar länge och doftar gör den också.

Den står i den norra, ganska torra delen av pionterrassen men ser ut att trivas med både jordmån och sällskap.

Varför nobbar dom lupinerna?

Grannens hästar som betar vår äng utanför växthusen ratar de saftiga lupinerna men mumsar i sig den stickigare älgörten och till och med tistlar. Varför? På något sätt måste de känna på sig att lupinerna innehåller giftiga ämnen (alkaloider). Andra giftiga växter som de undviker är smörblomma och getrams. Hästar som har värk lär söka sig till just älgört som ju innehåller smärtstillande och inflammationshämmande salicylsyra. Fascinerande!

Inne i trädgården låter jag en del lupiner som rymmer hit vara kvar men klipper ner dem omedelbart efter blomningen. Här ett stånd som etablerat sig mitt i köksträdgården,..

...och här ett stånd i skogsbrynet:

Kämpar på med att plantera ut både köksväxter och sommarblommor som jag sått ganska sent med tanke på att vi brukar få några mycket kalla nätter i början av juni. Bönorna är på plats och de höga har fått en klätterställning. Ärtor har också fått komma ut, ovanligt lyckad sådd i år och nu håller jag tummarna för att fjolårets svampsjuka håller sig borta. Samtliga barnbarn tycker att färska ärtor är godare än godis!

Fler tomater och chili som inte ryms i stora växthuset har fått komma ut i stora krukor. Egentligen har det blivit alldeles för många plantor men jag kan inte förmå mig att kasta dem. En del har jag lyckats pracka på grannar runt om men det kryllar ändå av dem här. Någon som vill ha? Det är bara att hämta!

Växtväder

Under ett dygn från lördag middag till söndag middag fick vi 40 mm regn! Och sedan sol och svag bris! Jag och trädgården tackar och tar emot.  Det var kyligt medan det regnade, ca 10 grader. Pionerna håller tillbaka men brakar loss vilken dag som helst.

De vita nävorna i pionterrassen är beredda att slå ut och backtimjan lyser upp mellan trampstenarna.

Måste visa några verkliga överlevare, ett par azaleor som såg helt döda ut efter förrförra vinterns härjningar. Men i stället för att slänga dem i grovkomposten flyttade jag dem till en enbuskskreva ovanför Woodland. Jag gav dem några överblivna tussar av torv, satte ner dem bland blåbärsriset och glömde sedan bort dem helt. Men de glömde inte bort mig1 

Nägra tomater har som vanligt fått stora krukor vid sydfasaden. Här är det Black Sweet Cherry som  smyger upp bakom rosenplister. Klätterställningen är avsedd för New Dawn som kollapsade förrförra vintern men som visat en del livstecken igen.

Tuttifruttivarning och blommande berg

Just nu blommar det för fullt i våra torvjordsskrevor – ibland kan det bli lite väl karamellgrällt. Det är framför allt den illskära azalean som sticker ut. Till hösten får den flytta till en egen skreva bland blåbär och lingon längre in i skogen.

Men här i ett ganska skuggigt parti under ekarna har det blivit en fin kombination av rhododendron och allium

Åsnetrappan upp til gäststugan kantas av vita och gula azaleor

Den vita är min favorit bland de lövfällande azaleorna, stannar gärna till och tittar och nosar på de skira väldoftande blommorna

Doftar gör också flera bergknallar just nu när vildkaprifolen blommar. Johan har fäst ett armeringsnät i berget som den här kaprifolen gärna klättrar på

Till sist vill jag skicka en hälsning till syster min i Spanien: Tack för all hjälp med "Fulhörnet"! Nu är grunden lagd till ett verkligt Finhörn! Så snart det kommer regn (två veckor sedan nu) så ska tusentals små scillalökar få göra sällskap med de nyplanterade syrenerna, häggmisplarna, flädrarna. I gränslandet mellan gräs och lera har jag sått massor av ringblommor. Salva kommer så småningom...

Först, störst och vackrast

I går vid niotiden slog första pionen ut. Det var min favorit, trädpionen Rockii som vann  i år, tätt följd av förra årets etta i stenpartiet.

Besök

Måste be mina bloggvänner om ursäkt att jag inte kommenterat era inlägg på ett tag. Min syster som bor i Spanien är på besök den här veckan och då vill jag givetvis inte hänga vid datorn och blogga. Just nu har hon åkt in till stan och jag sitter och tittar på hennes hundratals bilder från Fagerdala trädgård. Hennes hortonomiskt intresserade vänner på Solkusten vill gärna höra mera om och se mera av en nordisk halvvild trädgård och därför har hon tagit porträtt på alla våra gigantiska träd  och vår vilda flora men också många miljöbilder runt om på tomten.  Jag tycker att det är spännande att få syn på trädgården med hjälp av hennes bilder och vill gärna dela dem med er.

Regn – och snigelspärren fungerar!

Sent igår kväll började det. Ett stilla strilande gav 6 mm under natten och idag har det kommit ytterligare 14 mm. Prognoserna säger att vi ska få ungefär lika mycket kommande dygn - och sedan sol! Nu kanske vi kan hoppas på massor av smultron och blåbär som blommat som aldrig förr men som hade börjat skrynkla ihop sig i den långvariga torkan.

Susan och annat som blommar nu får finna sig i att det är lite vått och kallt.

Här står en vanlig och en rödbladig fläder utanför lilla växthuset och väntar på att få komma i jorden i "fulhörnet". I bakgrunden blommar en alpklematis.

Enda nackdelen med regnet är att sniglarna kravlar sig fram igen. Ett femtiotal har vi oskadliggjort idag. Men inte en enda har lyckats ta sig in i drivbänkarna med snigelspärr! Det fungerar!